Psykbryt

Denna morgon studsa jag upp ur sängen. Pigg, glad och allmänt lycklig över att finnas till. Åt en god frukost och begav mig sen mot min bank som har ett av alla sina kontor här i Chinatown. Fick vänta 10 nummer innan jag kom fram till disken, och väl framme där blev jag nerskickad en trappa ner för det var där dom gjorde alla "overseas" ärenden. Väl nere stod jag i fel kö i en halvtimme, och när jag väl bytt kö och kommit rätt visste inte personen bakom disken hur man gjorde ärenden "overseas". Efter en timme fick jag åter igen  samma psykbryt som gårdagen och undra vad fan dom höll på med. Var det verkligen rimligt att jag skulle få vänta 1 timme när dom kunde göra det på 1 minut i Bondi Beach?! Den kinesiska tanten repeterade sorry om och om igen medenas jag packade ihop alla mina papper och avslutade med att jag aldrig mer skulle komma till deras kontor igen. Allt jag ville var att överföra pengar till mitt svenska kreditkort.

Vart tog mitt tålamod vägen?                                                                                                          
          

Railway..

Sitter på tunnelbanan när en tant på 60 plus alldeles vid sätet brevid mig tar fram sin mobil telefon och spelar upp varenda ringsingnal hon får fram. Eftersom jag har haft en helt galen dag på jobbet, med huvudvärk, rea och jobbiga kunder ville jag inte tro att det var sant. Okej om det var en liten skitunge på 12 år.. men 60 årig tant?!!  Jag kunde bara inte behärska mig så jag skriker rakt ut "-Can U pleeeease shut up?!". Med en sur blick stirra hon på mig och stoppade sedan ner sin Nokia från 1800 talet i väskan. Var som att hela vagen äntligen andades ut och jag fick blickar med beröm från alla håll och kanter. Tack.

Merry Xmas!

Merry Xmas!
Julgranen i Darling Habour


Jises amalia vilken helg. Jag är förstörd.


För att alla bitar skulle falla på plats såhär inför jul, så bestämde vi oss för att åka till Ikea i hopp om att dom skulle servera svensk julmat där. Ack så fel vi hade. Dom hade åtminstonde svenska köttbullar, och eftersom jag längtat efter detta julbord så skulle dom nog kunna uppfylla min längtan till en viss del och göra någorluna sensation för mina smaklökar. När det äntligen skulle beställas visade det sig att både den kokta potatisen och potatismoset var slut och att det enda dom hade att erbjuda var french frites till. Frech frites liksom.. vem fan äter frech frites till köttbullar?! Well, jag gjorde det iaf med både gräddsås och lingonsylt till och det är inte att rekomenderas.


Julaftonen var väldig trevlig tillsammans med Staffan, Jens och deras landlord som jag nu inte namnet i minne på. Där bjöds det på ungs tillagad lax med potatismos och gräddfilssås. Underbart gott. Jag har inte ätit fisk sen jag kom hit.. Iofs har jag ätit tonfisk, men räknas det? Eftersom det var fisk på tallriken hade jag naturligtvis med mig 3 l vitt bag-in-box vin. Lindemans som jag trodde var svenskt visade sig vara något Australienskt påhitt och jag klarde inte mer än 3 glas av det hela. Men som den alkis jag numera är var det alldeles tillräckligt för väl ute på Oxford St vart jag rejält tankad. Jag och Staffan lämna Jens på första stället och drog på ett sunkigt backpack ställe och skakade våra rumpor som alla förr. Av nån konstig anledning hade jag en hel hög med killar efter mig som jag en efter en tacka nej till. Det bästa var när jag och Staffan satt utanför stället och en kille ringer mig och undrar vart jag tagit vägen. Jag säger att jag dragit till ett annat ställe och ser sen kille springa i rask takt mot det andra stället. Elakt, jag vet men jag och Staffan kunde inte låta bli att småskratta när vi såg han springandes över gatan. Jag vaknade sen upp hemma på sängen med alla kläder på, tom plånbok och Staffan sovandes på golvet.


Juldagen är den dagen som är riktig stor här. Trött och bakis drog man en snabbdusch för att sen gå vidare till The Gaff för att äta en jullunch enligt dom engelska traditionerna. Potatis, pumpa, kött, kalkon, något vegetarisk, sås och grönsaker var det tallriken bestod av. Ingen höjdare men i jämfört med desserten så var det en femma iaf. Julpudding med brandy fick mig att må illa, så där intogs endast såsen. Buss sen mot Bondi Beach där folk redan var glada i hatten. Stranden var smockad liksom varenda ställe som hade alkohol att servera. För att beställa en endaste drink fick jag och Filip vänta 30 min. Helt sjukt. Var som att resturangfolket var i chocktillstånd av alla dessa människor som stod och skrek och det gjorde att dom jobbade ännu saktare. Hade iaf en trevlig kväll med Filip och vi snackade om allt mellan himmel och jord. En modig spanjor vågade sig fram och gav mig hans nummer på en servett. Men jag kommer inte att ringa. På tapeten står endast aussie killar för tillfället.


Jag har pratat med Johan en hel timme precis. Kommer inte fram till något speciellt. Allt bara är. Precis som vanligt. Kan inte leva med han. Kan inte leva utan han.


Imorgon väntar jobb åter igen. Precis när man latat till sig som bäst och inte vill ta ett endaste steg i onödan. Maja och Erika vill tydligen ut och spatsera på Bondi Rd Hotel imorgon. Vi får väl se vad det blir med det.


God Jul på dig med Sandra! Hoppas du har det bra där hemma. Puss


Dont worry Darling..

"Dont worry Darling, Its plenty fish in the sea".

- Monica

What was that..

Hade en javligt heavy dag pa Sydney Airport igar. Det var inte bara en butik min chef hade tagit over, det var fyra! Och mitt jobb var att byta prislapp pa varenda par av solglasogon. Tog sin lilla tid om jag sager sa, men som tur var hade jag hjalp av dom som jobbade dar pa flygplatsen. Men en tjej gjorde mig valdigt forvirrad.. Hon presentera sig med ett killnamn, det stod ett tjejnamn pa hennes namnbricka, hon hade brost men ocksa kraftig skaggvaxt, valdigt hariga armar som killar har, kort snaggat har, kvinnliga former men hes manlig  rost. Eeeh, vad var det?! He, she eller it? Har fortfarande inte kunnat sluta tanka pa det. Och jag hade absolut inte mage och fraga hur det egentligen stod till. Holl hon pa att bli man eller vad?! Eller var han man men holl pa att bli kvinna?!

The sun is shining

Ater igen har stekarn och jag tillbringat dagen under solens stralar. Brannan borjar se riktigt fin ut, och jag har hittills inte brant mig. Vilket jag annars har ratt svart for iofs. Fortfarande bara 30+, men det sags att det kommer bli varmare vilket jag faktiskt langtar efter. Hur konstigt det an kan lata sa fros jag faktiskt lite idag.. Solsting kanske?!

Mitt smsoffer horde iaf av sig igar kvall.. Fragade om jag verkligen mena det jag skrev.. Och jag min pussy svara inte direkt.. Han sa att han gilla mig med.. och ville att jag skulle veta det.. Men vad nu? Jag gillar inte situationen langre. Kanner mig som nat andrahandsval.. Som endast duger nar det passar han.. Det ar liksom inte kul langre. Tror inte han fattar hur jag kanner mig..

Imorgon ska jag jobba pa Sydney Airport. Min chef Minh har tagit over en butik dar och jag ska vara dar och hjalpa till hela dagen lang med allt som gar. Far till och med ta taxi dit ut och dom betalar rubb och stubb. Riktigt coolt.


Hmm, jag kanner mig som en argsint kossa. Vad ar det for fel? Lacka pa han for ingenting. Precis nar jag skrev vad jag verkligen tyckte tankte och kande logga han ut ur fucking javla kuk msn. Han skyllde pa att hans msn var fucked up. Jag skyller pa att han inte vagar snacka om det med mig. Han skrev att vi skulle ta det over telefon istallet. Men ar det ens nagon ide att ta upp vad jag tycker tanker och kanner? Kanns ratt lonlost om jag sager sa. Give up Pia.

Bakis och jävlig

Jag och Filip satt i jacuzzin igår kväll när vi plötsligt insåg att vi inte kunde sitta där hela kvällen. Medans jag snygga till mig så sprang Filip till botle shopen och efter 1 timme och två flaskor rosé senare så var vi på gång. Eftersom vi hela kvällen suttit och snackat om det motsatta könet och våra våta tankar om aussies så var det ju självklart att vi skulle ut och hitta en varsin aussie. Vi styrde våra steg mot Cargo Bar i Darling Habour och väl på plats så bestämde vi oss för en liten lek.. eller kan man kalla det lek?! Vi bestämde iaf en plats vi skulle mötas på inom en timme, och var man inte på plats så hade man ju såklart hittat ett offer för kvällen. Och jag som är världens största dansfreak höll ju såklart mest till på dansgolvet, men dessvärre utan framgång. Såklart ville ju inte jag vara den som var på plats inom en timme, så jag styrde mina steg mot baren. Och väl i baren blev man helt plötsligt väldigt uppskattad och blev såklart bjuden på drinkar från både höger och vänster.Vilket i sin tur ledde till att man blev sådär full och när jag blir full har jag en konstig förmåga att ta upp min mobil och ringa hela telefonboken. Denna gång ringdes det inte utan istället fick jag till världens fyllesms som löd såhär " Fan.. Jag tycker om dig.. Fattar du inte det?? Lika bra att du förvinner.. Försvinner ut ur mitt liv". Ångest? Javisst. Idag har jag inte hört ett ord från personen ifråga och jag ångrar djupt att jag skrev dessa ord. Men jag kan inte skylla på att jag var full, för orden kommer direkt från hjärtat. Jag klarar det helt enkelt inte.. att bara vara vän med han. Jag vill så mycket mer. Och då kanske det är lika bra att bryta.. bryta allt? När jag stog där i baren och fumla med mitt sms kommer plötsligt två security vakter som säger att jag är för full för att vara där inne. Med en vakt under varje arm blev jag utbärd till trapporna utanför och insåg plötsligt att Filip fortfarande var kvar där inne. Helt hysteriskt ringer jag Filip och säger att jag blivit utsläng och inom kort befann han sig vid min sida igen. Han också utan framgång hos dom australienska damerna. Väl där insåg vi nog att vi var för fulla för att ens komma in på nåt annat ställe så vi styrde kosan mot Hungary Jacks, eller om det nu var McDonalds. Minns faktiskt inte, så full var jag mao. Jag åt mina strips, men mådde snart illa och ville hem. På vägen hem gav Filip min hamburgare till en uteliggare, vilket jag tyckte var riktigt sweet. Ska också börja med det. Ge bort min mat om jag inte orkar äta upp den. Tillsammans vingla vi hem runt 4-5 am. Jag barfota. Och Filip med mina skor i handen. Hann nog däcka innan jag la mig i sängen.


Idag har jag och Helena lapat sol hela dagen på Bondi Beach. Legat på rygg, softat och bara snackat massa skit. Jag har mest tänkt på han och jag undrar verkligen om han tog mina ord på allvar.. Kommer han försvinna nu?


Jag som aldrig har druckit öl eller tycket om öl, avslutade just denna bakis dag med en öl i dom spanska kvarteren tillsammans med Staffan och Rino. Och faktiskt så tyckte jag om det. Och frågan är om mina smaklökar har förändrats eller om jag har blivit alkis?! Det är frågan.


Forlat alla nara och kara

For att jag alltid snackar om X over and over again. Kan liksom inte bara slappa det, hur mkt jag an vill sa gar det bara inte. For ett tag borja jag nastan tro att jag inbilla mig alla dessa kanslor. Att allt jag tyckte, tankte och kande bara var en bluff och allt jag egentligen ville ha var den underbara kanslan av bekraftelse. Men efter att ha lutat mig tillbaka kant efter.. Sa vet jag precis vad jag vill ha. Och inget ar vare sig bluff eller inbillning. Tyvarr.

Helgen som var

Sista natten på Jacksons avslutades med ett leende på läpparna. Sköna människor, bra drag och fet dricks fick mig att hjula därifrån. Självklart saknar jag att ha det riktigt busy omkring mig, men inget går upp emot mitt nya jobb på Sunglass Hut. I lööööv it! Direkt efter jobbet tog jag och Fia vårat pick och pack och lastade in allt i en taxi mot Chinatown. Flyttade in med 3 okontaktbara kineser och Filip. Våningen i sig är helt okej. Säng, garderob, tv, kök, toalett, balkong, tvättmaskin, pool, jacuzzi, gym och bastu är väl allt man behöver?! Känns 1000 gånger bättre att bo här än på Lamrocks Lodge, men att ha 30 min till mitt jobb i Bondi Beach känns inte lika kul. Stannar nog i Chinatown över jul, men sen går nog flyttlasset tillbaka till Bondi Beach eller till Bondi Junction som är ett stenkast därifrån. Att bo vid beachen känns mer som jag. Flummigt, svettigt och hett.


Luxoticas Xmas party var dock större än jag trodde. En gigantisk stor simhall (där dom för övrigt haft olympiska spelen) var omgjord till självaste paradisön Hawaii. Palmer, blommor, eldsprutande män och hula hula flickor fanns överallt, liksom plockmat och gratis alkohol. Och som den donna jag nu är drack jag naturligtvis champagne hela natten. Tyvärr fick bubblorna mig att bubbla lite väl och jag vakna upp hemma hos Monica dagen efter med både ångest och bakfylla. Aldrig mer som det brukar heta?!


Söndagskvällen avslutades med Robbie Williams trevliga nuna och sköna röst på Aussie Stadium. Bra helg mao. Riktigt bra helg.


Maginfluensa?!

Usch, jag mar daligt. Har kant av det hela dagen. Mar illa, har ont i magen och kanner mig en aning yr. Var precis och at middag med Helena men kande inte ens vad maten smaka. Kan jag ha akt pa en maginfluensa? Stressmage? Forkyldning? Eller ar det rent av nagot helt annat...?

Det sista jag vill ar att bli sjuk just nu, for en lang helg vantar namligen.

Fredag - 10am-3 pm Sunglass Hut. Steka pa beachen darimellan for att sen bege mig till Jacksons fran 7pm till 5am for sista gangen!

Lordag - Flyttar till Chinatown pa morgonen. Jobb ater igen pa Sunglass Hut 10am-6pm. Direkt efter till den Olympiska Arenan pa julfest med personal fran alla Sunglass Hut i Sydney.

Sondag - Trott antagligen. Sova pa stranden for att sen ga pa Robbie Williams konsert med Fia lotta som e helt kar i denna man.

Det blir nog bra. In the end.

Suddigt

Galet

Mitt minne sen gårdagen är lika suddig som denna bild. Jag, Fia och Filip skulle som vanligt bara ta ett glas vin eller två, vilket blev starten till en hel kväll. Som vanligt hängde vi på vårat söndagshak Ravesis där massa snygga människor hänger tidigt denna söndag eftermiddag och myser. Mötte upp Chris och for sen vidare till Kings Cross för att gå på strippklubb och skaka våra rumpor på Empire. Det var trevligt. Mycket trevligt.

Mission

Dagens mission är att säga upp mig från Jacksons on George. Insåg denna morgon att det inte funkar att ha två jobb. Jobbade hela dagen igår på Sunglass Hut mellan 10am-5pm, för att sen jobba på Jacksons mellan 7pm-5am. Vaknade denna morgon och hade ungefär 24 missade samtal, vilket jag inte ens irriterat mig på eftersom jag inte hört det. Jag är död.

Vet att det har blivit dåligt med bilder, men jag ska fixa det så fort jag kommer ihåg min kamera. Känner mig inte som nån turist direkt så jag glömmer bort det. Annat är det med Helena. Hon har med sig sin överallt. Nästan så att jag ska ta och sno några bilder från henne, hehe.
Dagens mission





Vägen ner till stranden

Vägen ner till stranden

RSS 2.0