När vi ändå är inne på pappa

image223

Kolla vad han ska kamma hem åt mig. Pappa är bäst, inga protest!

Förresten

Minns ni min Hunk a la prinsessan Madde?! Han har varit efter mig ett tag nu med lite sms som poppar upp i tid och otid. Det sägs att vi ska ses ikväll. Jag vet inte om det luktar lite ligga eller något i den stilen.. Vi får se om jag ens lust efter mitt nattpass. Vad som helst kan hända. Jag kanske rentav inte orkar.

Dessutom känner jag att mitt vilda singel liv är på väg i samma takt som som sommaren närmar sig. Herre gud. Det blir inga barn gjorda den här sommaren heller. Pappa får vänta på barnbarnen.

Shit. När ska jag bli mogen egentligen?

Och så här roligt hade Nina

image222

Din mupp. Jag gillar dig!


Så här roligt hade vi igår

Vilken kväll. Jag ligger fortfarande i sängen och är helt utmattad efter nattens aerobics bakom baren. Som vanligt var det galet mkt folk en löningshelg och jag antar att det kommer vara ännu mer ikväll. Sweet. Man gillar att ha häcken full så att säga... Om ni förstår vad jag menar! Dock trodde jag nästan att jag skulle döda 3 snubbar igår som räckte sig över baren och tog ett av våra dricksglas som var smockad med pengar. Kl var nästan 03 då jag skulle till att börja räkna alla pengar då en kille ropar på mig från andra sidan baren. Jag lämnar dricksglasen alldeles vid kassan (dum som jag är) och går till denna kille som ropar hej vilt. Just i det ögonblicket känner jag att något inte stämmer och vänder mig om. Mkt riktigt. Ett av glasen var borta och 3 killar står i baren som 3 små ljus. Där slog det slint big time för mig om jag säger så. Jag må vara snällast i hela jävla världen, men den som fuckar med mig den lever inte längre. Helt jävla galen skriker jag att dom ska ge mig pengar, men dom säger att dom inte har dom, och då skriker jag ännu högre... GE MIG DOM JÄVLA PENGARNA NUUUUUUUUUUUUU! Som tre laxar i en en laskask stod dom tätt tätt och fiffla med något bakom ryggen och jag springer ut från baren i samma veva som det säger crash boom bang. Hela glaset i backen med en miljon mynt.. bara mynt. Inser att alla sedlar är borta, så jävla borta. Där i det ögonblicket ville jag döda dom. Jag tar tag i killarna och bara skriker rakt ut och näst intill lyfter ut dom. Jag blev hulken i 5 sekunder. Rensade alla fickor på dom, men hittade absolut ingenting, antar att dom stoppade sedlarna i kallingarna, men vem ville rota där?! Inte jag iaf. I samband med att jag rotade i ena killens ficka hittade jag hans bankkort och kastade det till min kollega i baren som drog det på ett fantasi belopp. Han snea ur totalt och snacka om att han skulle polisanmäla oss och bla bla bla. Sug din kuk. Han åkte ut ut ut och det var sen slut på det roliga.

Eller inte. Vi drog till White Room och skaka våra lurviga. Såg Mr. Lögnhals med två brudar upptryckta mot en vägg på slutet. Patetiskt. Vad tänkte jag med en gång i tiden? Man ska aldrig ångra saker man gjort, bara det man inte gjort, men det här.. kan man få ångra det? Jag lovar att vara snäll resten av året.


Ge mig

Brundbrända gnistrande ben, lata dagar i solen, korta sköna klänningar, höööga heels, välvårdade naglar i regnbågens alla färger, vinkvällar med chicksen på en ljummen uteservering, solglasögon aka Dolce dagar, brunbrända killar att dregla över, grillkvällar som avslutas med ett nakenbad, sista minuten ryck med ett galet charter ställe som mål..  Åh, jag är så laddad så det finns inte. Ge mig sol nu! Dessutom är jag väl förbered om solen skulle få för sig att komma nu.. Eller kanske om en vecka eller två då detta paket hamnar i min brevlåda.
image217  image218

Drömmen om frihet

Good. Här sitter jag helt tagen av en film. Aftonbladet beskriver den såhär..

En poetisk film

En 22-årig man lämnar sitt trygga hem, lämnar fina skolan och ger pengarna till välgörenhet, lämnar föräldrarnas förväntningar och byter namn till Alexander Supertramp. Han luffar genom USA. Söker äventyr, möter människor, får hjälp och omtanke men berättar inte för sin familj var han är eller vad han gör. Han drömmer om den rena friheten, om att leva ensam med naturen och arbetar sig sakta upp mot Alaskas vildmark.

Han tror han vet allt och klarar sig själv. Människorna han möter ger råd och pratar om värdet av gemenskap. Ett hippiepar, en äldre ensam man som vill adoptera honom som barnbarn, en hyggliga Alaskabo som ger honom ordentliga stövlar. Den unge mannen fortsätter på sin ensamma väg.

"Into the wild" är en sann historia. Jon Krakauer intervjuade människorna som var med och skrev en gripande bok. Sean Penn har gjort en poetisk film. Filmen hyllar envisheten och drömmarna, men varnar också för tron på att ensam är stark. Penns bästa film som regissör.


Ni måste se den. Into the wild heter den förresten.


image216

Hipp Hipp Hurra

lät det i min omgivning igår, då det var min kära kompis födelsedag. Med 29 år om halsen firade vi detta med skumpa och ståt på Eken, Hilton. Tyvärr kände jag mig som en riktig amatör som inte kunde dricka i samma takt som de andra.. Har liksom inte varit ute och "svinat" på 3-4 veckor och kände mig illamående redan efter 4 drinkar. Iofs är väl inte cider, drinkar och skumpa någon bra kombination tillsammans, men ändå. Med varannan vatten kände jag mig väldigt vuxen och på slutet var jag inte ens berusad längre. Mkt skönt att vakna i sin säng utan att känna sig bakis, jävlig och äcklig. 

Ikväll ska jag äntligen träffa min dejt. Jag vet inte vad planen är riktigt, men jag tror det blir bio och mys. Det gillar vi. 
 


So far, so good

Mm, det är som balsam för både kropp och själ att vara här hemma. Eller rättare sagt som en inpackning. Jag somnar tidigt, vaknar sent, har mini spa för mig själv, fixar och trixar, läser ut massa böcker (1 hittills), träffar gamla vänner över en "Mammas mirakel" på Nyan, rensar hjärnan på en timmes brorunda och utbyter tankar och funderingar med mamma och pappa mellan varven. Dessutom har jag hunnit med en dammig titt på självplocken på Systemet som var fin och en shopping tur på Dollar. Sen kanske en simtur i den nya simhallen hinns med liksom en tidig morgon tur till Östersund för att hälsa på storebror och hans lilla fis.

Men jag måste erkänna att jag längtar mer än någonsin till lördag då jag åter igen tar flyget ner till Sthlm, svirar om för ett födelsedagsparty och sen hookar upp med min dejt..


Back to the roots

Skönt skönt skönt. Det är allt jag har att säga om att vara hemma hos min kära familj. Ankomsten började med god mat, rött vin och hembakad paj. Im in heaven.

18 timmar kvar

Klockan är snart 14 och jag ligger fortfarande kvar i sängen. Laddar inför kvällen då ett 10 timmars pass står på tapeten. Suck, min kropp vill inte. Inte jag heller för den delen. Jag har sovit så otroligt konstigt inatt och vaknat var och varannan minut. Men för övrigt är jag sådär töntigt lycklig i själen så det gör inget..

Jag kunde bara inte hålla mig

Heter man Pia är man lyckligt lottad just nu. Denna torsdag kunde inte ha blivit bättre. Jag och Helena lagade nog mat för 10 pers och orkade knappt äta en 1/10 del av allt vi lagade. Vi hade nog 20 olika skålar med allt från grönsaker till såser att doppa i. Frosseri på hööög nivå plus 100 tända ljus som gjorde det hela en aning romantiskt. Mycket trivsamt. Varför gör man inte sånt här oftare?! Jag är så otroligt less på restaurang mat att jag nästan vill spy på det, eftersom jag äter det 7 dagar i veckan. Laga mat hemma tar knappt 15 min och smakar så otroligt mkt bättre. Ändring på det snarast!

Så tja, vad var det jag inte kunde hålla mig ifrån?! Jo, att höra av mig till min dejt. Jag vet att jag och Hanna snacka om det här igår på Eken, och för att vara sådär fin i kanten sa jag att jag skulle låta honom höra av sig först. Men vaaarför?! Vem är det som har bestämt den här oskrivna regeln om att man inte ska gå för fort fram och låta allt ta sin tid. Om jag vill ringa, - så ringer jag! Om jag vill smsa, - så smsar jag! Gillar jag någon så vill jag verkligen inte sitta och vänta 100 år på att han ska höra av sig. Det är nu eller aldrig big time! Så varför inte bara köra?! Jag körde, och nu känns allt ännu bättre. Jag sitter här nu med ett leende på läpparna och bara längtar tills nästa gång vi ses. Jag har hört något om att man måste våga för att vinna..


Världens bästa onsdag

Oh ja! Jag och EJ sprang runt som två dårar på jakt efter allt från smink, skjortor, skor, ansiktsborstar, bodybutter.. ja listan var lång så att säga. Dessutom fick jag ett par örhängen av EJ som hon knåpat ihop själv. Hon är för söt hon =) Efter att vi sprungit på stan 2-3 timmar så blev vi hungriga like hell och gled då in på Fridays i Kungsan. Beställde 3 rätters och ett glas rött som pricken över i:et. Där satt vi sen och åt som vi aldrig sett mat förrut och pratade om allt mellan himmel och jord. Klockan tickade på ordentligt och plötsligt fick jag bråttomt hem. Why?! Jo, för att jag hade dejt! Väl framme vid pendeln så var den 20 min sen, och väl hemma så visste jag inte ens vad jag skulle ha på mig. Men allt löste sig till slut och vi kramades i regnet på Hötorget 10 min försent än vad som var sagt. Men vad gjorde det. Sen satte vi oss ner på en super cool bar på Kammakargatan och bara prata, prata och pratade ännu mer. Non stop. Det kändes som att vi känt varandra 100 år redan. Läskigt, men samtidigt underbart på en och samma gång. I 3 timmar satt vi där och beställde fruktiga drinkar åt varandra innan vi sen kramades hej då på Stureplan. Jag tog tuben till Eken och fortsatte sen kvällen med Hanki love. En drink och ett glas vin var allt vi beställde, men det räckte gott och väl. Vi hade mer att prata om, så att hinka i sig alkohol kändes oväsentligt. Riktigt skönt. Det som var ännu skönare var utsikten från Eken och att det inte var så mkt folk där trots att det var onsdag.

Idag har jag inte lika många järn i elden. Jag ska ta tag i diskberget här hemma och sen ikväll ska jag ha ännu en frosseri kväll med Helena. Maaaat maaaaaaaaaaaat maaaaaaaaaaaaaaaaaat.

28 timmar

Japp, nu är det 28 timmar kvar på jobbet innan jag får min så kallade semester. 10 timmar ska avverkas ikväll bakom baren. Sen imorgon är det skön shopping och bio dag med min EJ. Vi ska se någon sådär super tjejig romantisk film och sen göra stan i 180. Jag funderar på ett par nya sköna sneakers från NIKE som jag spanat in och sen ska jag leta en blommig top till mamma som hon beställt av mig. Torsdagen kommer inte bli sämre med en taco kväll hemma hos Helena i hennes nya lya. Tydligen ska vi köpa upp hela tex mex avdelningen och bara frossa i god mat, fylligt rött vin och skvaller hela kvällen. Mys pys på hög nivå. På fredag och lördag ska de resterande 18 timmar utföras på jobbet innan jag sen packar min väska på söndag. Sen sättar jag mig på ett tåg mot Härjedalen och låter Stockholm vara för ett tag. Ska få den den tiden över till mig själv som jag sagt att jag vill ha..

John Blund is still here

Jag är trött. På allt. Allt så att säga är jobb, Stockholm, Johan, gå ut och festa, förkyldningar, andras problem, fika, blocket och skit snack. Men allra tröttast är jag nog på mig själv. Tur att en veckas ledighet väntar.

John Blund har tagit över mitt liv

Totalt har jag sovit i nästan 16 h. Hela fotbollen igår kväll, sen hela natten och hela förmiddagen fram till lunch. Trött eller vad? Ännu märkligare är att jag fortfarande skulle kunna lägga mig och somna om.

Är jag vuxen nu?

Efter en mkt lugn och stillsam natt på jobbet så var jag prick klar 03.00. Med raska steg mot bussen såg jag vakten genom fönstret på hans jobb, men han såg inte mig. Där stod han i lugn och ro medans jag tänkte "ska jag" 7000 gånger men sedan sprang förbi utan att ens vända mig om. Jag känner mig vuxen nu. Stark om inte annat. Han känns som en stor looser i mina ögon. Jättebebis vs jättevuxen går inte. Dessutom har jag betalat in alla mina räkningar i tid denna månad. Så tja.. vuxenpoäng till mig.


Piiia Piiiiiia Piiiiiiiiiia

Jag och min chef sitter och pratar om allt och ingenting i min bar när någon öppnar ytterdörren och skriker Piiiiiiiia Piiiiiiiiiiiia Piiiiiiiiiiiiiiia. Fuck sake tänkte jag. Vem är det nu?! Såklart. Den matematiska vakten. Behöver jag säga det längre, att han e matematisk? Härmed döper jag honom enbart till vakt. Min chef börjar skrika på honom och innan jag ens har hunnit rätta till håret så står han där mitt framför ögonen på mig. En lååång suck gick genom hela min kropp och jag tänkte vad fan gör han här. Han står sen där i en timme och shit chattar med min chef. Jag däremot orkade inte ens säga hej, eller vara sådär super trevlig som jag annars brukar vara och delta i samtalsämnet. Dock stod jag där och beundra hans 2 meter vältränade kropp och tänkte att han faktiskt såg en aning bättre ut en sist, eller var jag nu bara sjukt naiv nu och desperat? Smutsiga tankar dök plötsligt upp och jag minns allt det galna som en gång i tiden var vardagsmat för oss två. Men som sagt inte längre. Aldrig mer någonsin som jag sagt till mina kära vänner. Men vad gjorde han nu här och vad ville han? Efter att ha hört dom två snacka i över en timme såg jag antagligen sjukt uttråkad ut och min chef bad mig stänga och låsa dörren. På väg mot bussen möter jag honom sen. Jag ser den där blicken, hund fucking jävla blicken som säger ta mig ta mig. Han frågar vad jag ska göra imorgon och säger att jag borde komma förbi. Jag säger att jag jobbar till 03 och han säger att det är lungt eftersom han också jobbar till 03. Innan jag fortsätter till bussen så säger han..

V:Åh, vad fin jacka du har, är den ny?!
P: Vafan du har ju sett den flera gånger.
V: Aa, men jag ville bara säga att den passar dig.


Vad ska man säga? Smör.

Hells Kitchen 04.14

image213

God morgon

Äntligen på bättringsvägen. Nu har jag iaf inte ont i kroppen längre. Men jag är seg. Sååå seg. Jag har i princip sovit non stop och druckit litervis med vatten. Soppa är allt jag har fått i mig och mina ben har knappt orkat bära mig själv. Tur att det är typ 3 steg från min säng till toaletten.

Annars är jag förbannat trött på blockets hemsida och personerna som använder sig av den. Det är verkligen heeelt omöjligt att ;

1. få en lägenhet
2. få en lägenhet som dom inte har lagt 100% överhyra på
3. få en lägenhet där dom inte vill ha 3 månanders förskottshyra a la 30 000

Däremot är det väldigt lätt att få;

1. en lägenhet som ägaren inte har några bilder på
2. en lägenhet där ägaren är bortrest och säger att han kommer hem så fort han kan ju snabbare jag sätter in en hyra i förskott
3. en lägenhet där bilder och allt finns, men att han också vill ha förskottshyra innan jag ens sett lägenheten.

Som tur är har jag lite sunt förnuft och har inte gått på att ge dessa damer och herrar pengar innan jag ens sett lägenheten eller skrivit kontrakt. Man vet som sagt inte vart dom sitter någonstans och hovar in pengar från desperata stackare som inte har någonstans att bo. Suck. Jag ger snart upp och tar ett lån på 1,5 miljon. Då vet man vad man får iaf.

RSS 2.0